Vilma Flood avslutade den här kvällen 12 juni i Monument031s fina lokaler på Ringön, som ligger precis när man passerat Hisingsbron. Hon var riktigt bra i egen stil med imponerande röst och bra band. Mer om Vilma längre ned i inlägget.
Innan dess Bobby Bare Jr. och Matthew Paige från Nashville i ca. en timma. Inte så bra som väntat tyvärr. Godkänt ändå från Bobby, rösten stark och fint samspel med Paige. Visserligen en del kul mellansnack men han var inte så fokuserad som jag hade velat. Han hostade också en del mellan låtarna. De hade varit på turné nu i en hel månad och det hade nog tagit på den nu 58-årige Bobby en del.
Jag tror det var dessa låtar de gjorde ; Libertina, From The End Of Your Leash, Valentine, Flat Chested Girl from Maynardville, I’ll Be Around, och Visit Me in Music City. Dessutom gör han på den här turnén för första gången låtar förkippade med fadern, den nu precis 90 år fyllda Bobby Bare. Ikväll blev det Detroit City och Streets Of Baltimore. Bobby Jr. har ju också i cirka tio år varit medlem i alternativrock-gruppen Guided By Voices och en av deras låtar My Zodiac Companion gjorde han allra sist.
Bobby Bare Jr. har sedan 2002 släppt fem soloalbum på Bloodshot Records. Han kom till Göteborg 2003 och spelade då på Pustervik. Missade den. Årets turné var den första i Europa på elva år för honom.
Först ut var annars Matthew Paige med en folk/bluesartad egen halvtimma. Skicklig gitarrist/munspelare med stark röst och bra låtar. Han turnerade senast i Europa 2017, då med sitt band Dee-Oh-Gee som var förband till engelska The Darkness.
VIilma Flood är från Avesta i Dalarna men är Stockholmsbaserad sedan länge. Hon kom med sitt debutalbum Moodswinger 2019, uppföljaren Flood kom 2023 och hon har turnerat flitigt i många år. Jag hade helt missat hennes göteborgsspelningar på Nefertiti och SkeppetGBG, så det var en verkligt positiv överraskning. Hon hade en härlig mörk röst med bra kraft och överlag ett skönt utspel.
Vilma hade i bandet den spännande sättningen pedal steel, trummor och gitarr. Namnen i tur och ordning uppfattade jag som Niklas Eriksson, Roffe ? och Alexander Lund. Den senare även sång. Niklas även trumpet på två låtar. Stilen ikväll mer rock och pop och egentligen inte alls någon country/americana trots steel-gitarr.
Egna låtar hela vägen förutom hennes svenska version av Bette Midler-hiten The Rose. Mest låtar ur senaste albumet, bland många fina fanns We Remain och All Nighter, den senare gör hon på skiva med Loney Dear (Emil Svanängen). Nu i duett med Alexander. Extranumret What We Did en höjdare,
Deras konsert varade 65 minuter och hade gärna kunnat vara längre. Vi var ca 50 personer i lokalen som är så fiffigt ordnad att det inte alls kändes ödsligt.
Se även mina videoklipp på Facebook och Instagram.