Jesse Daniel i sin första Sverigespelning med fem i bandet och grymt tryck. Han är uppväxt i lilla staden Ben Lomond i Santa Cruz County, Kalfornien. Men har även i vuxen ålder vistas en längre period i Texas och det märks att han inspirerats av 1970-talets Texas-outlawsound samt av traditionen från Bakersfield-soundet från Merle Haggard och Buck Owens. Han albumdebuterade 2018 och i år kom hans sjätte album Son Of San Lorenzo.
De startade med den ruffiga Are You Ready For The Country, skriven av Neil Young men här gjord i stil med Waylon Jennings version och han gjorde tidigt sin nya singel Workin’ Hard (Day and Night) som är en hyllning till Merle Haggard,
Det märktes att det var rutinerade killar i bandet som bestod av Zachary Moulton på pedal steel, Matthew Lee gitarr, Sean Lugnut Peabody bas, Nick Chambers trummor samt även flickvännen Jodi Lyford på bakgrundssång och de två gjorde också en fin duett Only Money, Honey.
Det blev en hela 80 minuter lång rejäl dos av countryrock och han var rysligt säker på scen Jesse. Mest eget men även en cover av T. For Texas mot slutet. Tyvärr lite hög volym vilket efterhand gjorde att jag tappade lite av den första entusiasmen. Publik ca 250-300 personer.
Först ut var annars Joshua Hedley med ett kort set på 20 minuter. Uppväxt i Florida kom han som 19-åring till Nashville och är etablerad på scenerna där numera. Han var trött efter lång turné och lite sömn berättade han från scen och det var ikväll inte alls att jämföra med de två gånger jag hört honom i fina längre konserter på Pustervik. nu gjorde an mest covers son bl.a. från Mel Streets repertoar I Met A Friend Of Yours Today.
Brennen Leigh kom in sedan med Kevin Skrla på lap steel och nu gick Joshua Hedley över fiddle. Hon är uppväxt på landet i norra Dakota, bodde länge i Austin, men sedan cirka 2017 är hennes hemstad Nashville. Hon albumdebuterade redan som tonåring 2002. Nu har hon kommit upp i dryga tio album med 2023 års Ain´t Through Honky Tonkin´ Yet.
Brennen är en stark scenpersonlighet. Hon gillar verkligen Western swing. Vilket bl.a. lett till ett samarbete med sitt favoritband Asleep At The Wheel på albumet Obsessed With The West från 2022. Hon och Joshua har även turnerat med Ray Benson och det nämnda bandet. Vi fick titellåten och If Tommy Duncans Voice Was Booze ikväll. Andra låtar hon sjöng var Ain´t Through Honky Tonkin´ Yet och Running Out Of Hope, Arkansas.
En annan fin låt var egna Texas Tumbleweed samt Fly Ya To Hawaii som hon skrivit ihop med Melissa Carper. Med henne och Kelly Willis kom hon också under 2024 med ett album under namnet Wonder Women Of Country.
Synd att det var så kort spelning bara på ca. 30 minuter. När Brennen, Kevin och Joshua spelade i Malmö kvällen innan hade det visst varit längre konsert.
Tredje akt svenske H.Self (Henric Hammarbäck) med sex personer i bandet i en timma. Han är en udda fågel i musikvärlden och här var det inte countrymusik egentligen.
Han är trots 36 fyllda år tämligen ny som frontman, där han började med två album med engelska texter 2021 och 2023. Därefter har det varit två album på svenska, Skälva (2024) och årets Efterskalv. Henric hade ju tidigare skrivit text till några av David Ritschards bästa låtar som Rockbotten, Sverigerocken, Än går det vågor och Duplantis blues.
Henrics texter är vardagsrealistiska, raka och intressanta, men däremot hörs väl inte texterna helt när han har ett så rockigt band med sig. Till skillnad från när jag såg bandet i Falkenberg ifjol ingen pedal steel-gitarrist. På gitarr Steve Klasson (spelat med Johnny Thunders, Linus & The Losers, Diamond Dogs och Hanoi Rocks) och på fiol Agnes Odén (från David Ritschards band). Casper Hedberg också på fiol, Jonas Öhlund på mandolin/gitarr/sång, Alexander Skylvik på bas och Fabian Lundblad på trummor.
Bland låtar utmärkte sig Gruvan, Hade jag bara sluppit skador, Maggie Brown och sist en avskalad Selma.
