Den amerikanske jazzsaxofonisten och kompositören Sonny Rollins avliden den 25 maj i Woodstock, New York, 95 år gammal. Han föddes den 7 september 1930 som Walter Theodore Rollins i Harlem, New York City, En av historiens mest inflytelserika jazzmusiker. Han fick Polar Music Prize 2007 och i hemlandet the National Medal Of Arts 2011. Tilldelades en Grammy Lifetime Achievement Award 2004 och vann även två Grammys för skivor 2001 resp. 2006.
Sonny Rollins var med i starten av den nya jazzstilen bebop. Hans tenorsaxofon-spel hörs på skiva första gången 1949 med sångaren Babs Gonzales, varpå följde inspelningar med bl.a. Thelonious Monk och Modern Jazz Quartet. 1955 blev han medlem i Clifford Brown-Max Roach kvintetten och 1954 hade han spelat på ett album med Miles Davis Quintet på Prestige.
Med sin egna Sonny Rollins Quartet kom han även själv ut med album på Prestige Records. Först ett självbetitlat album 1952 sedan Tenor Madness på vilken det är enda gången han spelade ihop med John Coltrane.
I december 1956 kommer albumet Saxophone Colossus vars öppningsspår St. Thomas är en av hans mest kända låtar. Här lanserar han den Västindien-inspirerade jazzcalypso-fusionstil han senare skulle spela in mycket av. Även avslutande Blue 7 är en jazzklassiker.
På etiketten Contemporary Records kom 1957 ett av hans mer kända album Way Out West.
Hans stjärna stod högt när han 1959 tog en paus från musiken. Han kom tillbaka efter tre år med en rad fina album för RCA som The Bridge (1962) och Now´s The Time (1964).
Sedan följde tre album på Impulse Records 1965-1966 varefter han under åren 1966-1972 spenderade hen hel del tid i Indien och Japan på vad han själv kallat en ”spiritual quest”. Det blir en stark comeback när han från 1972 kommer till Milestone Records och ger ut rader av album ända fram till 2000 års This Is What I Do.
Rollins gjorde många gästspel med artister utanför jazzvärlden. Minnesvärt värre är hans saxofonspel på the Rolling Stones-hiten Waiting On A Friend från 1981 där han även syns väl i videon.
Sonny Rollins var aktiv med livekonserter ända fram fram till november 2012 då han avslutade en Europaturné på åtta spelningar. På den turnén dock inga Skandinavien-spelningar. Hans första konsert i Sverige var i Stockholm 1959 då han bl.a. spelade på Nalen och han återkom flera gånger till landet där den sista konserten var under Stockholm Jazz Festival på Skeppsholmen 2009.
Själv fick jag se och höra honom i fin form i Konserthuset, Göteborg den 1 maj 2006. Här utdrag ur Konserthusets 10-årsskrift över jazzserien.
Här nedan hans lilla tacktal under Polar Music Prize-galan 2007.