Amadou & Mariam från Mali kom till Göteborg igen torsdagen 10 maj. Nu till Stenhammarsalen där det var tämligen fyllt med ca. 250 personer. Det var fjärde gången gillt för min del, efter två spelningar inne i stora Konserthus-salen (2008 och 2012 ) och på Stora Teatern (2016) fick jag äntligen se dem på nära håll.
Detta var därmed den intimaste konserten med dem sedan allra första gången i staden på Musikens Hus 2005. Därefter har de ju blivit ett allt större namn och spelade bl.a på Way Out West 2009.
Det gifta blinda paret Amadou Bagayoko och Mariam Doumbia slog igenom med albumet Dimanche à Bamako från 2004, producerat av Manu Chao. Då hade duon redan uppträtt sedan 70-talet och hade arbetat fram ett originellt bluesrockigt sound på en grund av västafrikansk musik som kändes verkligt fräscht.
När de nu i höstas släppte sitt åttonde internationella album La Confusion var det efterlängtat, men samtidigt har nog intresset allmänt minskat lite för world music här i Sverige. De nya låtarna var väl inte heller lika bra som de från förr.
Det svängiga afrobeatet var annars mäktigt i den lilla salen med fyra musiker och en körsångerska bakom paret. Med två slagverkare blev det tryck och Amadous läckra gitarrspel var fint i vissa låtar, men han hördes lite för sällan i solon. Bandet bestod av Yao Dembele – Bas, Yvo Abadi – Trummor, Charles Frederik Avot – Keyboard , Joel Hierrezuelo – Percussion och Aminata Doumbia – Körsång
Etter 20 minuter gick Mariam ut och det gavs plats för lite mer av Amadous gitarrspel. Tio minuter senare var hon inne igen och nu var det hädanefter stående publik i en konsert på ca. 1 timma 45 minuter där den avslutande halvtimmen gav oss de låtar som är deras bästa som Africa, La Realite och Beaux Dimanche. Se låtlista nedan
Låtlista