Van Morrison kom upp på scen prick 20.00 denna måndagskväll den 16 juli i Trädgårdsföreningen. Med saxofon i första låt och som hans sedan återkom till i ett flertal låtar. Låt två var gamla I Can Tell och redan efter en halvtimma kom Moondance. I ett jazzigt arrangemang.
Sedan pärla efter pärla där det var mycket soul- och jazz feeling med det fina bandet på sju personer han hade med sig. Paul Moran – Keyboards, Dave Keary – Gitarr, Paul Moore – Bas, Mez Clough – trummor, Christina Morcombe på percussion/vibes, Dana Masters – sång plus en fiddlare. Den senare och Morcombe nya sedan han var i Sverige senast 2016 med spelningar på Storsjöyran och Stockholm Music and Art Festival
Det blev till ca. 1 timma 40 minuter konsert inför en publik på säkerligen runt 6 000. Vi klarade oss precis från störtskur och åska som kom 20 minuter efter konserten, Däremot en del regn ca. 50 minuter in under en kvart, men Van lät sig inte bekomma.
Något mellansnack eller publikkontakt har han som väntat inte. Det är ju tyvärr så att han kan kännas gå på auto-pilot emellanåt när det är sådan här stor publik, Han känner säkert att han måste göra vissa låtar han är lite trött på. Men man får bortse från en viss känsla av en rutinspelning och ta det positiva med att hans röst och timing är så unik. Det är också hela tio år sedan jag såg honom live.
Bland de bästa var de mindre vanliga Ride On Josephine och Broken Record samt avslutningslåtarna Gloria och Help Me/Dimples.
Denna kväll sätter jag bland de bättre för min del från den nu 72-årige nordirländaren. Blandningen av gamla blues/soulklassiker, hans givna hits och en del överraskningar. Själv har jag sett Van alla gånger han varit i Göteborg. Tror jag. Borträknat med Them förstås på 60-talet.
De jag varit på tidigare är 1990 (Heden) 1991 (Heden) 1992 (Trädgårdsföreningen) 1993 (Rondo) 2000 med Linda Gail Lewis (Lisebergshallen) 2002 (Bragebacken) 2004 (Konserthuset) 2005 (Bragebacken) och 2008 (Lisebergshallen). På den senare med John Platania som gitarrist, mannen som spelade med Van redan på Moondance-albumet 1970 och ytterligare tre därefter.
Öppningsakt var Graham Nash med två musiker i en timma. Nu kom jag tyvärr inte in på spelplatsen förrän lagom till i slutet av Beatles-låten A Day In the Life. En onödig låt när han nu i övrigt gjorde lite av en greatest hits-show.
Graham hade i det jag såg skönt mellansnack, varvade mellan keyboard och gitarr och det det lät bra om hans röst, fin stämsång när de nu var tre man. Till skillnad från när Graham var på Lorensbergsteatern 2016 då endast gitarristen Shane Fontayne var med fanns nu även Todd Caldwell på keyboard och sång.
Låtlista Van Morrison
——————————————–
Hold It Right There
I Can Tell
How Far From God?
Wild Night
Days Like This
Medley; Baby, Please Don’t Go/ Don´t Start Crying Now
/ Got My Mojo Working
Moondance
Cleaning Windows
Sometime We Cry
Have I Told You Lately
Broken Record
Real Real Gone / Honest I Do/You Send Me
In The Midnight
Ride On Josephine
One Irish Rover
Did Ye Get Healed?
I Just Want To Make Love To You / Raincheck / Checking It Out
Magic Time
Brown Eyed Girl
The Party´s Over
Gloria
————————————–
Help Me/ Dimples
Låtlista Graham Nash med tack till Bosse Olsson
———————————————-
Wasted On The Way
Marrakesh Express
Immigration Man
Right Between The Eyes
Military Madness
Wind On The Water
A Day In The Life
4+20
Cathedral
Just A Song Before I Go
Our House
————————————-
Chicago
Teach Your Children