Tre EP-skivor av olika slag. Först en svenskpressad blåfärgad Gazell-utgåva från tidigt 60-tal med fyra olika artister.
Jack Hammer (1925-2016) var en sångare och låtskrivare från New Orleans. Earl Solomon Burroughs var hans riktiga namn. Under 50-talet skrev han många hits för andra, bl.a är han medkompositör till Jerry Lee Lewis-hiten Great Balls Of Fire.
Under 60-talets första halva var Hammer bosatt i först Paris, senare Belgien och Tyskland. Han kom också till Sverige för flera turnéer. Först på 70-talet flyttade han tillbaka till USA. Känd också för sina många twist-låtar som t.ex hiten Kissin´Twist.
Michael Cox var från Liverpool och fick sin första hit i England med Joe Meek-producerade Angela Jones 1960. Därefter fick han mer framgång i Sverige än sitt hemland. Stand up var hans stora hit. In på Tio i topp 29 december 1962 och var sedan listetta under två veckor i mitten av januari 1963. Michael turnerade en del i svenska folkparker och kom bl.a till Lisebergs stjärnscen sommaren 1963.
Ernie Englund (1928-2001) var amerikafödd men kom till Sverige redan 1944. En fin trumpetare som fick många skivframgångar.
Bob Blunders låt är också instrumental. Orgeljazzigt med tryck i stil med The Happy Organ från Dave “Baby” Cortez.
Countrymusik-EP hittar jag inte så ofta. Desto mer glädjande att höra denna med the Wilburn Brothers. Bröderna Doyle och Teddy Wilburn från Arkansas. De var flitigt med i Louisiana Hayride-shower redan i slutet av 40-talet och hade en egen nationell tv-show under åren 1963-1974. A-sidan Side By Side är skriven av bröderna. B-sidans två spår är fina versioner av Faded Love och The Great Speckled Bird.
Les Baxter (1922-1996) var en orkesterledare och kompositör från Texas som redan i slutet av 30-talet började med radioshower. Han blev senare var medlem i Mel Tormés grupp The Mel-Tones. Under 50-talet var han arrangör på Capitol Records för bl. a Nat King Cole. Han skrev också mängder av film-och tv-musik genom åren.
På Billboards singellista finns Les Baxter noterad med två listettor; Unchained Melody (1955) och The Poor People Of Paris (1956). Han gjorde många skivor i s.k exotica-stil och kom 1954 med albumet Tamboo!. Här är EP nummer ett draget från LP-n. Som det står i baksidestexten “Extravagant African-Latin American”.
Lite kul läsning