Al Schmitt rapporteras avliden i en ålder av 91 år. En av skivindustrins allra främsta ljudtekniker och producenter som vunnit hela 23 Grammys för bl.a inspelningar med Steely Dan, George Benson, Toto, Natalie Cole, Ray Charles och Quincy Jones.
Han föddes 17 april 1930 i New York och flyttade 1958 till Los Angeles. Han blev chefstekniker på RCA där han bl.a arbetade med Sam Cooke, Rosemary Clooney och Henry Mancini. Samt på Elvis Presleys första skiva efter lumpen G.I. Blues. Med mycket mera. Sin första Grammy fick han här 1962 för Henry Mancinis soundtrack till filmen Hatari!. Det blev därefter ett stort antal soundtrack-jobb för Schmitt under 60-talet.
Från 1966 var Al Schmitt frilansande producent och jobbade bl.a på album med Jefferson Airplane, Jackson Browne och Neil Young. Från mitten av 70-talet mest som tekniker och mixare. Bl. a på album med Willy DeVille och Dr. John.
Bland andra höjdpunkter i hans CV är Frank Sinatras båda Duets-album, Ray Charles sista album Genius Loves Company (2004) och flera Diana Krall-album. Även skivor med Sammy Davis Jr., Madonna, Thelonious Monk, Paul McCartney, Barbra Streisand, Norah Jones,Tony Bennett och Michael Jackson. Han var tekniker på Bob Dylans album Shadows In The Night från 2015. Som 85-åring.
Första artiklen i nya numret är om Peter Green. Sex sidor där en är om hans tid i Sverige i slutet av 90-talet samt om hans fiskande Mariefred 2009.
Vi får två olika artiklar i den fina serien Guiden till. Status Quo får tio sidors artikel.
Samt tre sidor diskografi med betyg.
Yes får en omfattande artikel på tio sidor.
Även här med diskografi. Tre sidor.
