Larkin Poe kom till Trädgårdsföreningens lilla utescen denna soliga kväll 1 juni. Dessa Nashvillebaserade systrarna Rebecca och Megan Lovell – med rötterna i norra Georgia – är grymt samspelta. Extra bra blir det eftersom de nu sedan sex år haft med sig samma musiker i Brent “Tarka” Layman på bas och Kevin McGowan på trummor.
De är ett bra liveband där Megans lap steel-spel gör dem unika och förstås är det Rebeccas röst, charm och energi på scen som driver hela konserten. Hon spelade mer gitarr än vad jag minns från senast 2019 på Göteborg Blues Festival.
Vilka härliga ambassadörer för blues- och rootsmusiken de ändå är. Med sina versioner av Son House-klassikern Preachin´ Blues, den gamla John The Revelator och avslutande Robert Johnson-låten Come On On My Kitchen. Annars är det eget material.
Detta var första utomhuskonserten för dem på de fem veckor de spelat i Europa den här svängen. Det blev 90 minuter med dem. Härlig konsert med bra ljud men de fick ingen riktig hel kontakt fullt ut med publiken när scenlösningen var så tokig. För tyvärr var det svårt för alla (ca 1000 personer inne) utom 75 pers längst fram att se helheten. Dessa som förstås var kvar hela konserten framför oss andra stod på en upphöjning dessutom. Inte deras fel egentligen utan det stora problemet var att det var var en alldeles för låg scen.
Ryan McMullan från Belfast var supportakt. Stark röst och egna låtar.
För några liveklipp från kvällen på Larkin Poe se mitt Instagram eller Facebook.
Låtlista
She´s A Self Made Man
Keep Diggin
Trouble In Mind
Bleach Blonde Bottle Blues
Preachin’ Blues
Holy Ghost Fire
Back Down South
Summertime Sunset
Might As Well Be Me
John The Revelator
Freedom
Mad As A Hatter
Black Echo
‘Blue Ridge Mountains
Wanted Woman – AC/DC
Come On In My Kitchen
Alltså ganska mycket likt den den spelade 2019. Men undrar om inte också nya singeln Fly Away var med ikväll. Inte säker dock.