Robert Cray Band tillbaka till Pustervik denna onsdag 29 juni, ganska precis nio år sedan de stod på samma scen. Med i bandet var hans gamle vapendragare sedan 40 år Richard Cousins på bas samt Dover Weinberg på keyboard/orgel och Les Falconer på trummor. Ett väldigt tight band.
Robert är en urstyv bluesgitarrist med egen stark repertoar. Det är en soulinspirerad blues från det här bandet med gitarrspel med klar influens från bl.a B.B. King och Albert Collins. Han är en underbar gitarrist och spelar på Fender Stratocaster.
Sångmässigt är det mycket soul i hans röst. Det är också en härlig dynamik i såväl gitarrspel som sång, Han fyller 69 år i augusti och kändes vital som aldrig förr.
Fett orgelspel också och en tributlåt till Booker T & the M.G s skriven av basisten kom efter 55 min varpå följde en rockigare låt You Move Me och snart även en långsam blues som var en cover av en Bobby ”Blue” Bland-låt. Annars topplåtar för mig Phone Booth, I Guess I Showed Her och I Shiver samt de två extranumren.
Bra låtar rakt igenom där han i sista låt den lugna Time Makes Two gick in i låten något enormt. Sjöng här likt Sam Cooke. Men vi saknade alla deras tre hits från 1987-1988. Alltså Smoking Gun, Right Next Door (Because Of Me) och Don´t Be Afraid Of The Dark.
Sedan är den gode Robert ingen som har satsat på mellansnack. Det blev mest bara en mängd Thank You. Säkert över 20 gånger!! Konserten blev dryga 90 minuter inför en tämligen liten men entusiastisk publik på ca 250 personer.
Låtlista (ev lite förväxlat nånstans dock)
- Anything You Want
- You Can’t Make Me Change
- I Shiver
- I Don’t Care
- Chicken In The Kitchen
- Won’t Be Coming Home
- Hot
- I Can’t Fail
- Hip Tight Onions (Instrumental)
- You Move Me
- You Had My Heart
- I Guess I Showed Her
- You Must Believe in Yourself
- Phone Booth
- The Forecast (Calls for Pain)
- Time Makes Two
