The Waterboys kom åter till Göteborg efter ganska precis fem år denna söndagskväll 23 april. Mike Scott med fyra man med sig. Kvar är vildsinte Brother Paul Brown från Memphis på keyboards och basisten Aongus Ralston. På trummor ikväll Eamon Ferris och den andre keyboardisten/pianisten var meriterade engelsmannen James Hallawell. Ingen fiol och inga körtjejer som senast på Konserthuset.
Vi får tämligen ruffig rock i ett första set på 55 min. Bra närvaro från Mike och ett laddat band som öppnade furiöst. För stark volym men som tur var blandades de hårda riffen med lugnare nummer med Mike på akustisk gitarr. Mycket keyboard-dominans annars med Mike som ende på gitarr. Vi fick här bl.a. de riktigt gamla låtarna This Is The Sea och A Girl Called Johnny i fina versioner.
Mikes röst är stark ännu så här hela 40 år in i karriären. Blev hela 75 minuter i en andra del med extranumren A Bang On The Ear och The Whole of the Moon. Det är stark låtskatt Mike byggt upp minsann och de flesta förväntade var med ikväll. Toppar som Fisherman´s Blues, Glastonbury Song och den ca. 10 minuter Long Strange Golden Road samt framförallt sista låt innan paus den rockiga The Pan Within som inramades med covern av Because The Night. Men alldeles onödigt för hög volym på flera låtar drar ned betyget. Se låtlista längst ned i inlägget. Vi var någonstans kring 450-500 personer i publik.
Låtlista
- Where the Action Is
- Glastonbury Song
- How Long Will I Love You
- Ladbroke Grove Symphony
- A Girl Called Johnny
- This Is the Sea
- The Lake Isle of Innisfree
- Blackberry Girl
- Because the Night / The Pan Within
- My Wanderings in the Weary Land
- Lost Highway/When Ye Go Away
- Fisherman’s Blues
- Rosalind (You Married the Wrong Guy)
- Easy Rider
- Medicine Bow
- Be My Enemy
- Long Strange Golden Road
- In My Time on Earth
- And a Bang on the Ear
- The Whole of the Moon