Hurray for the Riff Raff kom till Way Out West scen Höjden denna lördagskväll. Vi var kanske uppemot 500-700 i publiken som lyssnade på dem uppskattade jag det till.
Bandet leds av Alynda Segarra, född i New York med familjebakgrund från Puerto Rico. Hon har flyttat runt i USA med bildade det här bandet redan 2007 i sin numera mest fasta bostadsort New Orleans. Deras första album kom 2008 på eget skivbolag, men de har jobbat sig uppåt och är numer mycket omskrivna i musikpressen även i Europa. De kom hit till Sverige första gången 2017 då de spelade på Pustervik under Stay Out West.
Numera får gruppen ut sina skivor via hyfsat stora bolaget Nonesuch Records, där årets album heter The Past Is Still Alive. Det var ur detta vi fick många låtar i denna kortare spelning på ca 40 minuter. Skön stil med Alynda på akustisk gitarr i spetsen. Hennes gitarrist hade många solon och det var en rockkonsert med en klar americana-stil på åtminstone tre-fyra låtar. Hela festivalens enda band med Americana-musik vill jag tro. Inte heller fanns någon countryakt och ingen bluesakt. Trist utveckling.
The National var kvällens sista akt på stora Flamingo-scenen. Detta New York-baserade band har i år 25-års-jublieum och har samma medlemmar ännu. Sångaren Matt Berninger, tvillingarna Aaron och Bryce Dessner mest på gitarr men även keyboards och rytmsektionen är bröderna Scott Devendorf på bas och Bryan Devendorf på trummor. Ett väl sammansvetsat band som kompletterades med två extra turnémedlemmar på bl.a. trumpet och synt.
The National har spelat i Göteborg flera gånger tidigare. Första spelningen var faktiskt uppe i Pusterviks matsal 2005. Missade den men tanken svindlar när jag nu ser kanske 25 000 personer runt mig. Från under 200 personer till detta. Snacka om att de stigit i popularitet.
På Way Out West har de spelat åren 2008, 2010 och 2014. Jag såg dem på de två senare tillfällena. Sedan dess har de spelat på Garden-festivalen i Trädgårsföreningen 2018 och kom nu alltså för fjärde gången till slottsskogen-festiivalen.
Det blir ganska precis 90 minuter för dem ikväll. Bra habil rock givetvis när de nu gör material från hela karriären Matt är väldigt dominerande och rör sig ofta fram på en ramp och ut i publiken. En hel del bra låtar med ett väldigt bra ljud och snygg ljusshow. Men precis som vid förra gångerna så kan jag inte helt komma in i deras musik. Men det finns bra låtar helt klart där Bloodbuzz, Ohio nog deras bästa. Det var jusi i Cincinatti, Ohio gruppen startades innan de flyttade till New York 1999
Låtlista
- Sea of Love
- Eucalyptus
- Tropic Morning News
- Don’t Swallow the Cap
- Bloodbuzz Ohio
- The System Only Dreams in Total Darkness
- I Need My Girl
- Conversation 16
- Abel
- Alien
- Day I Die
- Light Years
- Rylan (med gästsång av fransyskan Mina Tindle)
- England
- Graceless
- Fake Empire
- Mr. November
- Terrible Love
- About Today