Stevie Wonder föddes som Stevland Hardaway Judkins (det sista namnet dock snart ändrat till Morris) den 13 maj 1950 i Saginaw, Michigan. En av de största inom populärmusiken genom tiderna. Invald i Songwriters Hall of Fame 1983, i Rock And Roll Hall of Fame 1989 och han mottog Polar Music Prize 1999. Han har vunnit 22 Grammys som artist plus tre som producent.
Han föddes för tidigt, fick en ögonsjukdom och blev sex veckor gammal blind. Familjen flyttade till Detroit och Stevland började sjunga och spela instrument i kyrkan från tidig ålder. Han behärskade särskilt piano, congas och munspel.
Vid elva års ålder blev Wonder presenterad för Ronnie White från Motown-gruppen The Miracles vilket ledde till att Berry Gordy gav honom en skivkontrakt med Motown. Han fick artistnamnet Little Stevie Wonder. Den första singeln (I Call It Pretty Music, But…) The Old People Call It The Blues spelades in sent 1961 och släpptes tidigt 1962. Debutalbumet The Jazz Soul Of Little Stevie Wonder kom ut i september 1962. Ett rent instrumentalalbum där Stevie spel orgel och munspel.
Sedan kommer en makalös karriär. Jag gillade honom skarpt på 60-talet, njöt av varje singel. Men från LPn Music On My Mind 1971 och fram t.om. Hotter Than July 1980 var också hans album bra och nyskapande hela vägen. Han hade redan tidigt fått viss artistisk frihet på Motown men från 1970-talet fick han bestämma allt själv. Från albumet nedan och framåt briljerar han särskilt på albumen Talking Book (1972), Innervisions (1973), Fulfillingness’ First Finale (1974) och Songs In The Key Of Life (1976).
Som med alla andra Motown-artister – The Supremes undantaget med sitt besök på Berns 1968 – dröjde det väldigt länge innan han kom till Sverige för spelningar. Jag såg honom i Sverigedebuten i Scandinavium 10 maj 1981, tre dagar senare gjorde han en spelning i Johanneshov. Åkte sedan till Scaniahallen i Södertälje 1984 och då hade han dagen innan spelat på Malmö Stadion. Missade spelningen i Scandinavium 1989 men såg honom en tredje gång utomhus i Slottsskogen i juni 1992 under en festival som var lite av en förlaga till Way Out West.
De tre spelningarna i Sverige därefter har varit på Stockholm Jazz Festival 2004, i Globen 2008 och i Gävle konserthus 2013.
Nedan två samlingsskivor. Trippelalbumet har jag haft sedan det kom 1974 och dubbel-Cdn är mitt senaste inköp med mästaren.
