En härlig sommarkväll denna första på årets Way Out West. Det blev en fin återkomst för den nu 54-åriga brittiska PJ Harvey som på sin första WoW-spelning 2016 hade betydligt sämre väderförhållande. Det var första Sverigebesöket sedan dess. Vill minnas att det var en röjigare konsert senast medan det nu var så där härligt varierat som vi vet att hon är mäktig.
De tre första låtarna var från förra årets album I Inside The Old Year Dying liksom även låtar sju och åtta. Det var annars de övriga låtarna från hennes nu 30-åriga karriär som var höjdarna dock. Som oftast avslutade hon med sina mest kända Down By The Water och To Bring You My Love.
I bandet fanns fyra skickliga musiker. Hennes ständige följeslagare John Parish (gitarr, keyboard och sång), James Johnston (fiol, gitarr, slagverk, keyboard och sång), Giovanni Ferrario (bas) och Jean-Marc Butty (trummor och sån. PJ till att börja med enbart sång men kom sedan att spela elgitarr, akustisk gitarr och även cittra.
Det var en fint upplagd konsert där hennes särart kom till sin rätt.
Låtlista
- Prayer at the Gate
- The Nether-Edge
- I Inside the Old Year Dying
- The Glorious Land
- Let England Shake
- The Words That Maketh Murder
- A Child’s Question, August
- I Inside the Old I Dying
- Send His Love to Me
- 50ft Queenie
- Black Hearted Love
- Angelene
- The Garden
- The Desperate Kingdom of Love
- Man-Size
- Dress
- Down by the Water
- To Bring You My Love
Jack White kom nu för första gången till Göteborg. Han kom med en trio bakom sig och öppnade med ett vildsint högt uppskruvat tempo .Tyvärr blev ljudbilden sig rätt lik bra länge. Hans röst var inte heller så dynamisk som hade krävts. Naturligtvis annars en strålande gitarrist med väldigt många gitarrbyten.
Vi fick förstås flera låtar från helt purfärska albumet No Name. Han öppnade med Old Scratch Blues följt av singelspåret That´s How I´,m Feeling. Men också två från hans förra grupp The Raconteurs och hela sex stycken från the White Stripes repertoar. De nya låtarna går också tillbaka en hel del till rockbluesen från hans White Stripes-tid.
Trots att det var låtar från olika delar av nu 49-årige Jack Whites karriär så blev det lite enahanda. Hans keyboardist och basist kom från Detroit, vilket är staden den sedan länge Nashville-baserade Jack kommer ifrån och där han startade sin karriär. Klara drag av den stadens tunga band MC5 och Stooges kunde höras. Trummisen Patrick Keeler, som spelat med Jack även the Raconteurs, har han en speciell kontakt i soundet med så det blir klar White Stripes-touch här.
Låtlista
- Old Scratch Blues
- That’s How I’m Feeling
- Dead Leaves and the Dirty Ground (The White Stripes)
- It’s Rough on Rats (If You’re Asking)
- Love Interruption
- Hotel Yorba (The White Stripes)
- Canon (The White Stripes)
- Morning at Midnight
- Lazaretto
- Archbishop Harold Holmes
- Broken Boy Soldier (The Raconteurs)
- The Hardest Button to Button (The White Stripes)
- Underground
- Little Bird (The White Stripes)
- Steady, as She Goes (The Raconteurs)
- Seven Nation Army (The White Stripes)
Big Thief med sångerskan Adrianne Lenker spelade i dagsljus och till det var det en för stor scen för dem Ljudet var långt in i konserten grötig och det kändes som trist indierock. Först på några Americana-låtar mot slutet slutet blev det bättre, Adrianne skicklig gitarrist förstås liksom den andre gitarristen Buck Meek. Men det var så mycket mer givande när jag såg dem på Pustervik 2022. De hade nu också spelat på den klubben inför fullt hus även för två dagar sedan.
Låtlista
- Dragon New Warm Mountain I Believe in You
- Not
- Simulation Swarm
- Contact
- Flower of Blood
- Terrifying
- Incomprehensible
- All Night All Day
- Words
- No Fear
