The Country Side of Harmonica Sam från Malmö kom till en spelning på Roys Restaurang i Mölndal fredagen 14 mars. En dröm för oss som älskar 1950- och 1960-talets sound i countrymusiken. Här var det 4/4 country shuffles och honky tonk-musik för hela slanten.
Harmonica Sam (Samuel Andersson) har en bakgrund som sångare och munspelare inom blues och rockabilly där han gav ut ett soloalbum för Enviken Records 2008. Starten för det nuvarande bandet var 2011. Men Sam var länge också medlem i bluesgruppen The Kokomo Kings, vilka turnerade flitigt och där han är med på deras första två album åren 2013-2017.
I gruppen i övrigt Johan Bandling Melin (gitarr/bakgrundssång), Peter Andersson (pedal steel),
Ulrik Jansson (ståbas) och Patrik Malmros (trummor).
Deras senaste album Back To The Blue Side är det fjärde i ordningen och kom hösten 2023. Det innehåller hela fem nyskrivna låtar från fransmannen Theo Lawrence. Titellåten och Tell Me stack ut av dessa ikväll. De har en hel del annat originalmaterial också, flera skrivna av Dan Englund som kvällens A Drink After Midnight, Unjust Friends och Open Letter To The Blues. Den senare titellåt till gruppens debutabum från 2015. Även amerikanske honky tonk-artisten Jake Penrod har skrivit flera låtar på deras repertoar som My First Broken Heart (Since My Last Broken Heart) och Tearing Her Heart Out.
Just att gruppen blandar äldre mer okända låtar med nytt gör dem så intressanta. Den mest kända av deras covers var Wynn Stewarts listetta It´s Such A Pretty World Today. George Jones är en given förebild för Sam och det var några ur dennes repertoar som mot slutet en rivig The Race Is On. Underbart pedal steel-spel rakt igenom ikväll av Peter Andersson alla låtar.
Andra topplåtar var en cover av Billy Walkers I´m Down To My Last Cigarette, Benny Barnes-låten I Got It Made, Harlan Howards Has Anybody Seen Me Lately, Hank Locklin-hiten Followed Closely By My Teardrops och Hank Cochrans komposition Tears Don´t Stain. De hann med en herrans massa låtar ikväll, flera av dem kortare än två minuter, och det blev en 100 minuters lång konsert.
Ett samspelt band med en sångare som verkligen hade den för den traditionella countryn perfekta rösten och en stark inlevelse. Kan inte förstå att jag missat att höra dem tidigare. Men så har de vad jag vet inte heller spelat här i Göteborg med omnejd särskilt ofta. Vad jag kan hitta var de på Roys i Mölndal även i januari 2024 och innan dess i Frölundas Kulturhus på en festival i oktober 2017.
Belinda Charlene från Varberg fick en halvtimma innan huvudbandet. Hon hade med sig två musiker på akustiska gitarrer. Akustiken i lokalen var väl inte den bästa för den här rätt tunna sättningen, men hennes “twangy” röst var mycket njutbar.
Belinda startade med gamla It Wasn´t God Who Made Honky Tonk Angels och därefter en rad egna låtar; Someone´s Ashes Of Love, Under Control plus kommande singeln Everything I Want. Dessa var skrivna ihop med amerikanska låtskrivare under några av henne många resor till Nashville berättade hon från scen. Hon sprängde in covers av Help Me Make it Through The Night och Orphan Girl och de avslutade med Stand By Your Man.
