Luke Winslow-King kom med band till Tryckhallen i Falkenberg fredag 16 juni. Den allra första Sverige-turnén för denne nu 34-årige sångare och gitarrist som kommer från från lilla Cadillac i norra Michigan men har varit New Orleans-baserad sedan 2002. Efter Katrina-stormen i augusti 2005 bodde han dock i New York fram till 2007. Där passade han på att spela in sitt debutalbum utgivet 2007.
Luke har under åren i Louisiana sugit in många musikstilar förknippade med sydstaterna. Old timey amerikansk folkmusik, delta blues, rock och jazz. Sin bredd visar Luke upp på senaste skivan I’m Glad Trouble Don’t Last Always som släpptes i fjol. Det är hans femte totalt varav tredje på Chicago-etiketten Bloodshot Records. De tidigare är The Coming Tide (2013) och Everlasting Arms (2014)
Det var en konsert i två delar där för ovanlighetens skull första delen var betydligt längre. Det var verkligen en resa i olika stilar där Luke var så säker och bra som sångare men också imponerande som gitarrist. Luke spelade ibland slide vilket även gitarristen Roberto Luti briljerade med i en stil kunde påminna lite om Peter Greens. På det hela taget får man nog säga att det här var en av de mer mångskiftande Americana-shower jag sett på länge. Det blev aldrig tråkigt och Lukes personlighet var påfallande stor.
Jag frågande Luke efteråt om vem som var hans favoritartist och svaret var direkt Tom Petty. Som gitarrist var han inspirerad av Fred Mc Dowell och om han skulle nämna någon brittisk var det Mark Knopfler. Han sade också att han skulle flytta tillbaka till Michigan nu efter den här Europaturnén.
Låtlista nedtecknad av Bosse Olsson
———————————————————
1ST SET Included:( 66 Min)
The Coming Tide
Esther Please
Act Like You Love Me
I´m Glad Trouble Don´t Last Always
Traveling Myself
On My Way
Everlasting Arms
We´re A Winner Shake It
Let E´m Talk
Cadillac Slim
Jitterbug Swing
2ND SET Included: (42 Min)
Someday Baby
You And Me
Domino Sugar
Kokomo Blues (Mississippi Fred McDowell)
Break Down The Walls
Swing That Thing / Who Do You Love / Rolling And Tumbling
ENCORE:
Never Tired