Det går inte en dag utan dödsbud inom musikvärlden. Idag kom beskedet on att R&B- och soulsångerskan Betty Wright gått bort i cancer 66 år gammal i sin hemstad Miami.
Betty Wright skivdebuterade redan som 14-åring 1967. Genombrottshiten Clean Up Woman kom 1971 och en annan höjdare är Where Is The Love från 1975. Den senare som hon var medkompositör till gav henne en Grammy för bästa R&B-sång och totalt var hon nominerad till sex grammys.
Betty var också flitig som studiosångerska och hon var en förebild för många inom soulfacket. Hon var med-producent på engelskan Joss Stons debutalbum The Soul Sessions från 2003.
Henne sista egna album blev Betty Wright: The Movie, från 2011, där hon samarbetade med heta gruppen the Roots och där det bland gästartister fanns namn som Lil Wayne, Snoop Dogg och hennes skyddsling Joss Stone.
Musikjournalisten Bert Gren har gått bort i en ålder av 73 år. En respekterad rockrecensent på Göteborgs-Posten under många år. Från 1969 fram till 1996. En väldigt lång tid där han täckte upp massor av rockkonserter och också var flitig skivrecensent. Vid sidan av detta arbetade han som psykolog.
Bert Gren hade en stor bredd i sitt musikkunnande, var ingen nostalgiker direkt, han hängde med på allt tyngre rock. Vi möttes då och då i konsert-vimlet genom åren och fick en del kontakt. Han var gäst uppe hos oss på Sveriges Radio några gånger när vi behövde någon musikexpert i en panel t.ex.
Jag minns att han en gång nämnde att han tyckte det borde göras en svensk motsvarighet till amerikanska Record Guide-böckerna som kom på Rolling Stones förlag. Det hade han varit väl lämpad till att kunna vara redaktör för. Där skulle jag ju hakat på och frågat om han vill samarbeta med mig om något dylikt. Det hade varit ett tillfälle att få lära känna honom mer om inte annat. Hans långa perspektiv på rockmusiken i Göteborg var unik med tanke på all expansion som skedde under 70- och 80-talen.
I bokväg blev det istället “Fotboll är en skön konst” från 1993, en bok om Berts berömde far Gunnar Gren (1920-1991).
Bert hade dessutom en karriär som keyboardist i bandet Dom Smutsiga Hundarna, vilka gav ut tre LP åren 1976-1983 och som återuppstod på 00-talet för en del mycket uppskattade livespelningar. Nedan bild på debutalbumet från 1976, de övriga två kom på Nacksving.
Bert Gren var alltid nyfiken på musik och jag minns bl.a hur han entusiasmerade mig till att verkligen lyssna på Gogol Bordello. Vi såg dem båda på Trädgårn 2010 och det var en fantastisk upplevelse att höra dem live. Senare var Bert med på flera musikträffar med Oldies-gruppen hemma hos Christer Lindstedt i Landala. Minns även att Bert kom upp till radion för ca tio år sedan med ett nytt skivprojekt han hade på gång med gruppen Edeni. Det blev några egenproducerade CD utgivna med dem senare.