Filmrutan är ute med nytt nummer. En finfin svensk filmtidning som är inne på årgång 63. Fyra nummer per år. Jag köpte den regelbundet under 70 och 80-talen. Har även många nummer från senare år och har fått tag i många av deras utgåvor från 1959 och över 60-talet.
I det nu aktuella numret uppmärksammas två legendariska regissörer som föddes för 100 år sedan. Federico Fellini och Éric Rohmer. Fellini-artikeln är på hela tio sidor och skriven av Fredrik Gustafsson.
Federico Fellini föddes 20 januari 1920 i Rimini och dog vid 73 år ålder den 31 oktober 1993 i Rom. Jag kan inte minnas att det har varit speciellt uppmärksammat i svensk media att det är 100-år sedan Fellini föddes. Kanske har jag missat något men fint iallafall fint att Filmrutan ger utrymme. Han var en av de verkligt stora filmskaparna.
Fransmannen Éric Rohmer var en elegant regissör och manusförfattare som jag fastnade för redan i början av 70-talet med filmer som Min natt med Maud (1969), Claires knä (1970) och min favorit Kärlek på eftermiddagen (1972). Sammantaget regisserade han 24 långfilmer och var alltså aktiv högt upp i åren. Här får han hela tolv sidor skrivet av Johannes Hagman.
Sven E. Olsson är en filmskribent jag följt i alla år. Han skrev under många decennier i Arbetet och har medverkat i Filmrutan sedan 60-talet. Svens artiklar är alltid extra intressanta. Ett luftigt språk och en djup filmkunskap. I det här numret handlar det om regissören Lawrence Kasdans filmer.
Bengt Forslund har också medverkat i Filmrutan länge. En verklig expert på svensk filmhistoria framförallt och tidigare chefredaktör för Chaplin. I det här numret skriver han om Herbert Grevenius – mannen bakom kulisserna. Manusförfattare, filmkritiker mm som levde 1901-1993 och var inblandad i många svenska filmproduktioner bl.a med långt samarbete med Ingmar Bergman.