Pugh Rogefeldt avliden 76 år gammal. Han föddes den 2 mars 1947 i Västerås och hade förnamnet Torbjörn innan han fick skivkontrakt med Metronome och blev Pugh. Han slog igenom stort med debutalbumet Ja, dä ä dä 1969. Det var det första egentliga rockalbumet på svenska, med Pughs egensinniga texter och frasering som var banbrytande. Låtar som Här kommer natten och Små lätta moln gick hem hos en bred publik. Hans medmusiker var Jojje Wadenius (bas, gitarr och arrangemang) och Janne ”Loffe” Carlsson (trummor). Albumet vann en Grammis som Årets populärproduktion.
Pugh kom därefter med albumen Pughish (1970), Hollywood (1972), Pugh On The Rocks (1973), Bolla och rulla (1974) och livealbumet Ett steg till (1975). Alla dessa blev storsäljare och han var under hela 1970-talet en framgångsrik liveartist. Han fick även åka till Muscle Shoals-studion i Alabama för att spela in albumet Bamalama (1977) vilket följdes av Attityder (1978). Det var helt givet att äga alla Pughs album på den tiden.
Pugh flyttade till Gotland 1987. Där bodde även Mikael Rickfors och när de tillsammans med Göran Lagerberg och Magnus Lindberg bildade bandet Grymlings blev det en stor framgång. De kom med två album 1990 resp. 1992 där den största hiten var Pughs komposition Mitt bästa för dig. Det kom några Pugh-album därefter där det sista Vinn hjärta vinn (2008) var en återförening med Loffe och Jojje. De gjorde även ett antal livespelningar tillsammans det året.
Jag såg Pugh live första gången live redan när jag läste på Universitetet i i Karlstad 1972 och sedan även på en rockfestival i Scandinavium i september 1973. Han var en stark liveartist och jag blev en stor beundrare av hans musik. Allra sista spelningen för min del var på Lisebergs lilla scen i september 2019 och han var då redan lite märkt av den nervsjukdom som nu tagit hans liv. Han spelade ingen gitarr under det setet men det var ändå en bra konsert. Jag skrev då följande inlägg;
Pugh medverkade 2012 i TV4:s Så mycket bättre och detta fick många yngre att upptäcka hans låtskatt bl.a tack vare Miss Lis tolkning av Här kommer natten.
2019 tilldelades han Cornelis Vreeswijk-stipendiet på 750 000 kronor och 2020 valdes han in i Swedish Music Hall of Fame.
Pughs sista livespelning kom på Cirkus i Stockholm i december 2019.
Lagom till Bokmässan 2013 släppte han memoarerna Från Stora gatan 51 till Hog Farm. Högst läsvärd även om det i stort sett bara behandlar hans liv och karriär fram t.o.m 1973.
Pugh skriver i denna följande om varför självbiografin inte sträcker sig längre än fram till 1974.
”Det är omöjligt att få med all musik och alla händelser…Kanske finns det tillfälle att få berätta allt detta senare. Då tänker jag på liveplattan ”Ett steg till”, resan och inspelningarna i Muscle Shoals i Alabama, Melodifestivalen med ”Nattmara”, skilsmässan från familjen, perioden med bandet Trousers, skandal med sprit och kvinnor, plattan med ”Stockholm Stockholm”, när jag och min tjej Borit träffades, flytten till Gotland, Grymlings, min fjärde son Morgan, Gyllene Tider-turnén 2004, 2006 – året som inte finns, mitt nuvarande band Pugh Trio, ”Så mycket bättre”…
.