Den amerikanske sångaren Johnny Mathis föddes den 30 september 1935 i Gilmer, Texas. Med sin familj kom han dock till San Francisco vid fem års ålder. Han är en av de bästsäljande artisterna under 1990-talet med över 70 album på Billboard-listan. En enorm bredd där han sjöng inom främst populärmusik, men även jazz, soul, rhythm and blues, soft rock, blues och country. Mathis erhöll 2003 en Grammy Lifetime Achievement Award och har vunnit tre Grammys.
Mathis fick skivkontrakt med Columbia, flyttade till New York City där ett första album; Johnny Mathis: A New Sound In Popular Song (1956) var i jazzstil.
Till andra albumet hade han fått Mitch Miller som producent och denne förde in honom på en softare stil med många ballader. Han fick de närmaste åren samarbeta med arrangörer och orkesterledare som Percy Faith, Ray Conniff och Ray Ellis. Albumet Wonderful Wonderful kom i mars 1957 och etablerade honom. Titellåten och It’s Not For Me To Say blev hans första hits, med plats 16 resp. 5 på singellistan, Den senare fick han även sjunga i MGM-långfilmen Lizzie (1957)
I juni 1957 uppträdde han i TV-showen The Ed Sullivan Show och fick på hösten samma år sin första listetta på singellistan med miljonsäljande Chances Are.
Singeln Wild Is The Wind kom i december 1957 och hördes i långfilmen med samma namn. Den nominerades för en Oscar som Best Original Song. Den vann inte men Mathis sjöng den på Oscars-galan i mars 1958.
Samlingsalbumet Johnny’s Greatest Hits kom i april 1958 och blev en formidabel framgång. Det kom att spendera tre veckor som etta på Billboards Pop album-lista där den sedan låg kvar i hela 490 veckor ( 9,5 år). Ett rekord som stod sig till oktober 1983 när det slogs av Pink Floyds The Dark Side of the Moon.
Under 1958 sjöng han ledmotivet till filmen A Certain Smile. Den nådde plats 14 på Billboards singellista och nominerades för en Oscar i kategorin Best Original Song. I september 1959 kom albumet Heavenly, vilket toppade albumlistan i fem veckor och blev kvar i 295 veckor. Uppföljaralbumen Faithfully och Johnny´s Mood (båda 1960) låg också högt upp och fanns med i 75 resp. 65 veckor.
Mathis fick nu rader av singelhits där särskilt kan märkas Misty (12;a 1959), Gina (6;a 1962) och What Will Mary Say (9;a 1963). Han blev också populär värre i Storbrittanien dit han kom första gången 1962 för turné och tv-shower och därefter besökt ofta och senast på turné 2014. Däremot har han inte varit på besök i Skandinavien vad jag kan hitta.
På singellistans Top-10 i England har han haft A Certain Smile (1958) ), Someone (1959), My Love For You (1960), I´m Stone In Love With You (1975) och listettan When A Child Is Born (1976).
Även duetten från 1978 med Denice Williams; Too Much, Too Little, Too Late slog i England , 3;a och en miljonsäljare. I USA blev den listetta och även där miljonsäljare.
Mathis har gett ut runt 200 singlar och haft över 70 hits världen över. Han har tillhört Columbia Records med undantag för fyra år i mitten av 1970-talet då hans spelade in för Mercury Records. För Columbia blir det då åren 1956 -1963 och från 1968.
Mathis har spelat in tolv egna TV-specialer och gjort över 300 gästframträdande i TV-shower. 54 av dem The Tonight Show med Johnny Carson. Bland TV-specialer jag sett finns den från 1983 där han tillsammans med Natalie Cole hyllar sin förebild Nat King Cole.
Mathis har dessutom gjort liveframträdanden i stort sett varje år. Han var en av de sista att resa med egen stor orkester och var också känd för att låta kända komiker uppträda i sina shower. Han gjorde sin avskedskonsert i maj 2025 på Bergen Performing Arts Center i Englewood, New Jersey.