Två legendarer fyller 80 år idag. Jubilarerna Neil Young och Kenny Håkansson är fortsatt aktiva med turnéer och skivor än idag. Den senare även huvudperson i boken Resa mot okänt mål, vilken ges ut i december.
Neil Youngs storhet har jag varit medveten om ända sedan slutet av 60-talet när han kom fram med gruppen Buffalo Springfield.
Neil Youngs karriär därefter har oftast varit högintressant. Från samarbeten med Crosby, Stills & Nash och med sina många album i eget namn. Med väldigt många toppar och en hög lägstanivå. På det stora hela är han med på Top 5 av alla rockartister genom tiderna för mig. Rösten, nerven i hans gitarrspel, texterna, hans folkmusikådra m.m.
Min favoritlåt med Neil får nog bli Powderfinger. Men jag skulle kunna räkna upp ett femtiotal till. T.ex alla de han gjorde med sitt eminenta band på Way Out West 2008. Att få uppleva honom göra så många av sina bästa låtar samlat var stort. Hade innan dess sett honom live två gånger. I Scandinavium 1982 och i New York på en utomhuskonsert 1985. Därefter en gång till på Where the action is-festivalen 2009.
Neil Youngs turbulenta karriär och liv finns väldigt bra beskrivet i Jimmy McDonoughs biografi Shakey från 2002. McDonough lär visst innan han var klar mer eller mindre fått ett sammanbrott. Bl. a för att han varit motarbetat av Young. Men vilken fantastisk bok han fick till, skriven med en sällsynt frenesi. I absolut topp av alla rockbiografier jag läst.
Neil Youngs två egna självbiografier är också läsvärda men är lite splittrade och nådde väl inte upp till de stora förväntningarna. Den första av dem Waging Heavy Peace kom 2012 och fick på svenska namnet Fredsförklaring. Den andra som i original heter Special Deluxe kom 2014 och är uppbyggd som så att han minns sin karriär via vilka bilar han ägt. Svensk titel Bilar och sånt .
Kenny Håkansson fyller också 80 år idag. Han har även han funnits med mig i mitt musikliv sedan 60-talet. Med band som Mecki Mark Men, Kebnekajse och Dag Vag. Han var också gitarrist på Bo Hanssons skivor. Nedan ett soloalbum utgivet 2001.
Jag har på senare år sett honom i fin form med Mikael Ramels band, med såväl Thorsten Flinck som Bill Öhrström på duo, med Kebnekajse och bakom John Holm. Han är fortfarande lika vass gitarrist och turnerar lika flitigt som förr. Ovan och nedan med Mikael Ramels Band på Nefertiti 13 februari 2020.
