Hans Sidén död – Fredag 23 juni 2023

Journalisten, författaren och fotografen Hans Sidén avled midsommarafton i en ålder av 87 år. Han var född 12 oktober 1935 i Sundsvall men kom redan vid tre månaders ålder till Gårda, Göteborg. Han var anställd på reklambyrån Annons-Krantz när han började frilansa som film- och popskribent på Göteborgs-Posten från 1959. Under hela 1960-talet skrev han om pop även för en rad andra tidningar och magasin som Presstopp och Idolnytt. Han fotograferade hundratals lokala och internationella popartister. Detta sammanfattade han 1991 i boken 60-talspop i Göteborg. En gedigen och personlig genomgång på 560 sidor.

Hans filmintresse var stort och han var bl.a medarbetare i de tre första numren av kortlivade filmtidningen Cineaste. åren 1973-74. Han fick 1975 det allra första Big Ben-stipendiet för sina insatser som filmrecensent och 1981 Filmpublicisternas pris Guldpennan. Vi fick också böcker om biograffilm i Göteborg och tv-serier åren 1993 resp. 1994.

Hans har även skrivit låttexter – eller sångtexter som han själv sade – där det främst kan nämnas ett flertal för Alf Robertson ( bl.a. Svensktoppsettan Lasse & Mari) och Flamingokvintetten (bl.a Lycka till med nästa kille, Hon är bara sjutton år och Nu är det lördag igen). Till de senare fotograferade han även flera av deras tidigaste LP-omslag. Andra han skrev låttexter till var bl.a The Spotnicks, Streaplers, Thorleifs, Anna-Lena Löfgren och Mats Rådberg. Den mest framgångsrika låttexten var annars I ett fotoalbum för Lasse Stefanz vilken låg på Svensktoppen i 13 veckor 1998 och har spelats in av ytterligare ett 50-tal artister´.

Tages var en grupp Hans följde från start och skrev många artiklar om. Han skrev även baksidestexter till deras två första album. Till albumet Contrast och singeln Every Raindrops Means A Lot från 1967 pryder dessutom hans fotografi omslagen.

The Spotnicks var ett annat band Hans täckte upp noggrant genom åren. Han skrev t.ex en typiskt “sidénsk” baksidestext till gruppens tredje album The Spotnicks In Spain från 1963.

Till The Streaplers första album från 1964 skrev Hans denna baksidestext. Hans bakgrund inom reklambyrå-världen är tydlig.

Hans skrev även merparten av de suveränt roliga svenska sångtexterna till Gunnar Bunkers skivor på 1980-talet. Över två album 1982 och 1989 och med start från singeln Idolens sång 1980. På singeln Jag är beauti-ful från 1981 kallas han fiffigt för Musikalisk(?)rådgivare.

Serier var tidigt en stor passion för Hans och han ingick i Svenska Serieakademin från 1971 och många år framöver. Han gav tillsammans med Sture Hegerfors ut boken Sex och serier 1970 och tecknade även en pop-gubbe som publicerades i många år i poptidningar.

Hans skrev även ihop med Perra Winberg två musikaler; Life och Cyberspace Surfin´ som spelades på Gillestugan 1997-1998 resp. Balettakademin 2009. Den senare kom också redan 1998 ut som som seriealbum med illustrationer av Mikael Tomasic.

Under ca. tio år med start kring år 2000 var Hans flitig som föreläsare om 1950- och 1960-talens popmusik. Ihop med Gert Lengstrand drog de fullsatta hus på främst Redbergsteatern. Han och Gert hade träffats redan 1962 när Gert jobbade på Waidele och de hade rikligt med anekdoter att berätta om.

2019 kom fotoboken Hans Sidén – The Boy in the Paisley Shirt med ett hundratal av hans foton. Hans var själv med vid vernissaget på Galleri Hammarén i Göteborg där ett 30-tal av bilderna visades upp.

Så här skrev förlaget om Hans den gången;

“Han fanns på plats när artister kom till ”stan” i hans fall ofta Göteborg och hängde på vartenda soundcheck ständigt med ett anteckningsblock och en kamera runt halsen. Han satt så nära John Lennon att han hade kunnat röra vid hans fötter om han lutat sig fram när Beatles spelade på Lorensbergs Cirkus i oktober 1963. Tjatade med Rolling Stones i ett rum på Park Avenue Hotell, gick på diskoteket Hvita Dufvan med The Who och åt middag med The Troggs. Bjöd hem Cat Stevens på hemmagjord pizza, liftade med Tages till Stockholm och Hep Stars till Borås. Den här utställningen är en del av Hans Sidéns historia sedd genom kameralinsen.”

Nedan omslagsbilden till boken:

Jag träffade Hans tidigt efter att jag flyttat till Göteborg vid mitten av 1970-talet. Mest på filmpressvisningar men även vid många andra tillfällen. Det var alltid härligt att prata med honom och ta del av hans kunskaper och smittande entusiasm. Han kom ibland ned till Åhléns skivavdelning där jag då jobbade. Det blev också en del mycket givande telefonsamtal genom åren. Vi delade ett stor intresse för countrymusiken. Vi sågs t.ex när Alf Robertson hade spelningar i Göteborg och alltid på de stora countryfestivalerna i Scandinavium på 1970-talet. Jag minns även när vi var några få inbjudna till en liten spelning och träff med Lyle Lovett på dennes första Sverigevisit uppe vid Gamle Port 1988.

När jag började på Radio Göteborg i mitten av 1980-talet blev det även där många möten med Hans. Han kom upp till oss med jämna mellanrum för att intervjuas och han var med i flera programserier av såväl Tommy Johansson som Susanne Engvall. Jag hade honom i studio i mina program emellanåt och jag minns extra en direktsändning en förmiddag efter beskedet om Frank Sinatras död 1998. Vi ringde då bl.a upp Ingemar Johansson som hade känt Sinatra sedan sin tid som boxare.

Jag fick hans första två böcker signerade och vid popbokens release uppe på Park Avenue i december 1991 fanns riktigt många ur Göteborgs musikliv på plats. Liksom när filmboken kom lagom till Bokmässan 1993. Hans Sidén berörde väldigt många med sin gärning genom åren.

.

4 kommentarer Lägg till din
  1. Visst är det så här Leif! Hans var med på det mesta som hände i Göteborg då! En härlig tid med många artister på besök i stan! Kommer att tänka på The Move som krossa en tvapparat på scen! Sågs på Que club! Hasse Klippare!🎙🏒⁸

  2. Hej Leif och övriga läsare på denna blogg. Fint skrivet, som alltid! Leif. Översiktligt med en blandning av kända fakta och mer personliga möten och mycket mer. Jag som skriver här heter Danne Landén och är född 54 och blev första gången uppringd av Hans år 2004 ( jisses det är nitton år sedan nu..) i samband med att den bok om Hep Stars kom ut som jag skrivit tillsammans med Carl Magnus Palm. Hans mindes direkt med ett varggrin i telefon hur han hade totalsågat Hep Stars i sin tidiga karriär men hur han sedan med tiden blev mycket god vän med inte minst Svenne Hedlund. Hans jobbade en del också för Åke Gerhard ( Hep Stars manager, textförfattaren och mycket mer) Hans som den alltid påläste och initierade musik skribent och mycket mer var, han ville “bara gratulera dig till en mycket välgjord bok som jag kommer att läsa med stort intresse flera ggr”. Sådan var han Hans. Omtänksam, Närvarande och Otroligt knivskarp i musik och filmvärlden ( o mer därtill) Det samtalet var starten på något som med tiden blev senior vänskap över just 19 år. Flera besök hemma i dåvarande huset och vid hans omtalade “Wall of Fame” i Sävedalen. Minnesvärt. Vi hade kontakt med från och till ända till för ett år sedan då flera elakartade saker hälsomässigt drabbade vår käre Hans.

    Visst vill vi många minnas Hans som en GÖTEBORGS MUSIK MÄSTAREN, POPFOTOGRAF OCH FILM PROFIL av stora mått. En genomtrevlig man som på många sätt förblev ungdomlig i en äldre mans kropp länge i livet. Jag tar med mig våra samtal i Hans hem, på telefon, på gallerier i Göteborg och inte att förglömma 2019 där du så fint beskriver Hans sista bidrag till oss alla – The Boy in the Paisley Shirt. Den maffiga och härliga fotoboken. Jag bodde då i Stockholm och var speciellt inbjuden till vernissagen på klassiska Riche Restaurang vid Stureplan. Sanna Mohr som riggade det hela föredömligt lyssnade glatt till mina berättelser om Hans och hans gärning. En stor dag för mig och återberättat givetvis för Hans. Den 26 November 2019.

    Stannar där, svårt att skriva kort när det gäller en så spännande Gårdagrabb som jag alltid såg honom som. Hans jag är säker på att du plåtar ovan där en o annan stjärna däruppe ( inte bara de på himlavalvet) och snackar vidare om ditt och datt – påläst och glatt! I glatt minne noterat av Danne Landén

    Ps Jag vill också kort bara tacka Perra Winberg för all omtanke, hjälp och massa annat för Hans på hans ålders höst. Perra har ett stort och gott hjärta och inte minst en musikkille som förstod att hjälpa till när lite inte bara gick i tonarten dur…

  3. Lycka till med nästa kille,gavs först ut med Our Future Feelings 1970 Lycka Till Med Nästa Kille / Tänk På Mig
    Flamingo hade med den som singelbaksida först året efter 1971 4/3 1943-Lycka Till Med Nästa Kille

  4. Född i Sundsvall där han väl bara bodde första levnadsåret, och avliden i Vårgårda där han bara levde sista året. Hans Sidén var i klart över 80 års tid däremellan göteborgare. En filmrecensent som på GP älskade pangpang i vilda västern, tuffa deckare i amerikanska miljonstäder och rent av lite lagom porr – medan som motpol tidningen Arbetets recensent med initialerna S. O. på min förfrågan sade sig föredra turkisk experimentfilm(!). Och Sidéns sångtexter, lät säga “Lasse och Marie” som var långkörare på Svensktoppen med Alf Robertson 1972. Alf Robertson död en julafton, Sidén död en midsommarafton. Näää, det skulle inte passat om dessa unika grabbar gått ur tiden på vanliga vardagar. Och när Sidén i den ena av signeringarna till dig avslutar med Clint Eastwood-repliken: “Make my day”… Vad coolt…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *